Ett grisigt avsnitt att avsluta året med eller ett svinbra sätt att starta 2025

12/31/24 • 29 min

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Vi har gristema så här på årets sista dag. Varför? Ju GrisMorsan Sally dog knall och fall dagen innan julafton. Ett sätt att hedra henne är att prata svinmycket om grisar i dagens avsnitt.
Mattias meckar Belos
Diesel i bensintanken och oxid på startreläet. Nya erfarenheter!
Vallgrisar
Historikern Lars J Larsson refererar i Kronobergsboken 1991 följande uppteckning rörande vallgrishållning i Vissefjärda socken. Sagesman var en G.A. Hartman, född 1888.
”Hemma på min föräldragård hade vi som fårvaktare en gris. Denna släpptes in till fåren i kätten på vintern – det var således en pattagris, alltså född på hösten. Han fick under vintern bekanta sig med fåren, och när betesgången började på våren, fick han luffa med till hagen och vara där tills fåren hämtades hem på kvällen"
Från Nordisk familjebok, 1917
Skogssvinet, husdjurssk., kallades den äldsta svenska inhemska tama svinras, som var talrik på 1840-talet, men nu är ytterst sällsynt. Den anses härstamma från europeiska vildsvinet och hade en- ligt Lilljeborgs fauna tämligen höga ben, hoptryckt och hög kropp, uppåtböjd rygg, stupande kors. stort och spetsigt hufvud, uppstående och tämligen små öron, riklig borstbeklädnad och randiga ungar.
Att vallgrisar ofta föredrogs framför vallhundar berodde på deras oräddhet och styrka. Några moderna grisar rörde det sig inte om. De småländska skogssvinen var nära släkt med vildsvinet.
Dessa grisar var, skriver Lars J Larsson, ”högbenta, arga, långtrynade skogssvin med sjutums borst på ryggen. Sådana svin kunde vara livsfarliga, och landskapslagarna innehåller många bestämmelser om böter för vårdslösa svinägare
Dessa skogssvinsgaltar verkar ha haft en naturlig fallenhet för att bekämpa varg. Från denna tid finns också berättelser om strider mellan vallgrisar och vargar, där de senare dragit det kortaste strået. I Almundsryd blev till exempel en angripande varg dödad av en vallgalt omkring år 1850. Från Göteryd berättas om en vallgalt som hade ovanan att ibland smyga iväg till ett närbeläget brännvinsbryggeri, där den sörplade i sig av den sprithaltiga dranken. På hemvägen råkade den vid ett tillfälle i slagsmål med en varg. Striden slutade oavgjort. Vargen blev visserligen bortkörd och illa tilltygad – men klarade sig undan med livet. ”Utgången kanske hade blivit en annan om vallgrisen varit fullt nykter”
Hushållsgrisen
Grisen var viktig på småbruket förr, en betydelsefull pusselbit i det klimatsmarta småbruket.
Varför äter vi gris i Sverige
ETT GRISSPÖKE I JULETID - GLOSON
Enligt folktron var farliga väsen i rörelse under julen. Ett av dem var gloson, en mordisk spöksugga med lysande ögon. Under julen lurade hon när människorna var på väg till eller hem från julottan, gick årsgång eller bara hade ett ärende ut i den mörka vinternatten. Hon kunde klyva människor mitt itu eller slita sönder dem med sina sylvassa tänder.
Gloson var ett väsen man främst riskerade att stöta på kring jul och nyår och stötte man på henne var risken att bli dödad stor. Men det fanns sätt att skydda sig på. Si

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.
Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.
Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Previous Episode

Mat Matfusk och folktro

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

Björnatorpet levererar som vanligt! Tack för julkortet.
Barrträd har i nordisk folklore använts året om för att skydda mot övernaturliga makter. Som t.ex. hackat enris eller granris som ströddes på vägen utanför gården inför begravningar så inte den döde skulle återvända som gengångare. Att ha granris till dörrmatta är ett spår av det. Torka av skorna i granriset och inte få med sig oknyttet in. Kanske användes det som skydd även inomhus under denna mörka tid (i mörkret fanns ju oknyttet).
Läs mer här
Jätten Stalo
Under julen skulle helst allt arbete vila och det skulle finnas så mycket ved att det räckte över julhelgen. Veden skulle vara noggrant staplad utan att något vedträ stack ut. Det gjorde samerna för att Stalo – en grym och girig jätte i samiska sägner – inte skulle fastna i vedtraven med sin rajd, ett koppel av råttor.

På julafton samlades familjen runt elden och njöt av mat och dryck. Barnen skulle hålla sig tysta och snälla för att inte locka till sig Stalo. En stor kittel med vatten ställdes fram för honom att dricka ur. Om han inte hittade något vatten kunde han bli farlig och suga ut människors hjärnor
Läs mer här

Hur firar vi jul? Mer fokus på att umgås och äta smart, mindre på frosseri och att vräka ur sig presenter
Solstånd och dagjämning, vad är skillnaden?
Dagjämning hänvisar till en dag med samma varaktighet av dag och natt. Vi har två dagjämningar på ett år som är:
Vårdagjämningen den 21 mars
Höstdagjämning den 23 september
Å andra sidan hänvisar solståndet till en dag med antingen den längsta dagen eller den kortaste. De två solstånden på ett år är:
Vintersolståndet den 22 december
Sommarsolståndet den 21 juni
Varför blir ärtorna så hårda?
https://www.radron.se/fraga-oss/varfor-ar-artorna-sa-harda/
Torkade tranbär, varför så lång innehållsförteckning?
https://www.meds.se/sellton-torkade-tranbar-500-g
Förändra "spill" så vi kan använda det. Kli blir det när vi framställer vitt mjöl. Är kliet kvar i mjölet är det fullkornsmjöl. Det mesta av näring, vitaminer och mineraler sitter i skalet, dvs kliet. De flesta föredrar vitt och fluffigt bröd (dvs inte bakat på fullkornsmjöl).
Nu testar en doktorand påSLU att förändra en fiber i kliet som gör att vi uppfattar det som "vitt och fluffigt". Är det ultraprocessat då?
https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/12/vetekli/

Next Episode

Att avslöja spannmålsodlingens hemligheter med Lars från Allkorn

Skicka ett meddelande till oss (via sms)

I det här avsnittet får vi sällskap av Lars från Allkorn, en passionerad spannmålsentusiast, för att utforska den fascinerande världen av spannmålsodling, med fokus på gamla sorter och hållbara metoder.
Om du är nyfiken på småskaligt jordbruk är det här avsnittet för dig! Lars delar med sig av sin expertkunskap om allt från fröval till skörd, och betonar vikten av biologisk mångfald och lokal anpassning.

En djupdykning i spannmålsmångfald: Upptäck varför genetisk mångfald i spannmål är viktig och hur den påverkar smak, näring och motståndskraft mot sjukdomar. Lär dig om betydelsen av att bevara gamla spannmålssorter och hur de kan erbjuda unika fördelar.
Utmaningen med modernt jordbruk: Vi diskuterar nackdelarna med modernt monokulturjordbruk, inklusive förlusten av genetisk mångfald och det ökade behovet av bekämpningsmedel och gödningsmedel. Lär dig om vikten av att förstå den genetiska sammansättningen hos dina grödor.
Genbanker och deras begränsningar: Lars förklarar syftet med genbanker och varför de är avgörande för att bevara genetiskt material. Han lyfter dock också fram begränsningarna med genbanker och betonar att frön måste odlas under verkliga förhållanden för att anpassa sig till förändrade klimat och lokala miljöer. Han betonar att för att upprätthålla en levande genetisk mångfald måste dessa frön odlas på riktiga fält.
Anpassning till din lokala miljö: Upptäck hur olika sorter reagerar på olika klimatförhållanden, som till exempel de långa dagsljustimmarna i norr. Lär dig varför det är viktigt att experimentera med olika sorter för att se vad som fungerar bäst för just din plats. Förstå hur gamla sorter kan hjälpa grödor att bli mer motståndskraftiga under olika väderförhållanden.
Praktiska råd för småskaliga jordbrukare: Lär dig om Lars egna odlingsmetoder, från att använda en gammal såmaskin till att använda en skördetröska. Upptäck varför tidpunkten för skörden är avgörande för spannmålskvaliteten och hur du testar ditt spannmål för bästa resultat. Du får också höra om vikten av att torka dina spannmål för att förhindra mögel och sjukdomar.
Vikten av smak och användning: Lars betonar att det ultimata testet av ett spannmål är dess smak och dess lämplighet för olika användningsområden. Lär dig varför det är viktigt att förstå egenskaperna hos olika spannmål för att få ut det mesta av din skörd.
Rågens unikhet: Upptäck varför råg är unik bland spannmål, på grund av sin korspollinerande natur. Lär dig hur denna egenskap gör att den snabbt kan anpassa sig till olika lokala miljöer och skapa vad som kan kallas en "lokal lantras".
Från fält till bord: Lär dig varför många större gårdar och producenter kanske aldrig smakar sin egen produkt. Förstå sambandet mellan småskaligt jordbruk och en direkt koppling till din mat.

Lyssna nu för att ge dig ut på en resa in i spannmålsodlingens värld och upptäck vikten av att bevara gamla sorter och främja biologisk mångfald i våra livsmedelssystem! Det här avsnittet handlar om hållbart jordbruk, spannmålsmångfald, fröbesparing, lokal matproduktion och utmaningarna med modernt jordbruk. Det här avsnittet ger dig många tips