Tro och förnuft

I Ekots Söndagsintervju i fredags (den 24 mars) med polisen Mats Lindström säger Lindström att en knäckfråga att ta itu med är varför så många unga män som växer upp i förorten ser yrkeskriminell som en eftersträvansvärd identitet. Lindström säger att det florerar framförallt tre status-identiteter: fotbollsproffs, rappare eller gängkriminell.

Det Lindström i praktiken pratar om är vad sociologen Christian Smith i sin bok Moral, Believing Animals: Human Personhood and Culture. kallar för en ”moral order”: en kulturell föreställningsvärld om vad som är eftersträvansvärt, meningsfullt, sant och gott och vad man ska försöka uppnå i livet. Lindström berättar om en episod då en gängmedlem han gripit men som sedan blivit släppt hånar honom för att han har så enkla kläder medan han själv har kläder för 50-60 000. Det vittnar förstås en del om vad som värderas i den "moral order" där den personen befinner sig. Att vara människa kräver att man lever i en sådan föreställningsvärld, en sådan ”moral order” – som inte kan bevisas men som vi ändå måste orientera oss efter. Den utgör på ett sätt vattnet vi simmar i. Men genom vår självmedvetenhet kan vi alltid ta ett kliv tillbaka och titta på, och utvärdera, den moraliska ordning vi befinner oss i. Detta öppnar upp frågan om en objektiv moral, som inte bara är ett kulturellt perspektiv. Dessutom menar Smith att självmedvetenheten gör det möjligt att tematisera den empiriska världen som helhet och försöka tolka den. Men eftersom den inte tolkar sig själv behöver vi tolka den i ljuset av en större horisont, och detta öppnar upp frågan om en transcendent, gudomlig verklighet. Avsnittets delar:

7:25: Vad gör vi av det faktumet att många akademiska discipliner har teoretiska perspektiv som är dominerade av reduktiva och filosofiskt-normativa perspektiv på människan?

14:30 Att brottas teologiskt med olika filosofiska perspektiv, en slags intellektuell askes.

16:30: Vad är Christian Smiths övergripande argument?

17:35 Vad är ”a moral order”?

21:40 Konkreta exempel på vanliga ”narrativ” i vår kultur

23:30: Många narrativ gestaltar ett reellt värde, ur ett kristet perspektiv.

24:15: Vilket narrativ är det som gestaltar vår kulturs heliga värden?

25:50: Det blir pinsamt/tabu att utmana det heliga.

29:30: Individuell framgång och kändisskap som frälsning?

30:20 Vad är heligt i den kristna tron? Kärleksfull gemenskap.

31:30 Kärlek är uppmärksamhet – men vilken sorts uppmärksamhet?

32:10: Sociala medier som en väg till pseudo-tröst...

38: Hur självmedvetenheten skapar en insikt om skillnaden mellan subjektivt och objektivt.

41: Skillnaden mellan att göra en självständig bedömning av moraliska frågor och att orientera sig efter vad som är ”lajkat” i ens kultur. 44:30: Vad händer med vår syn på relationer och med dessa relationer om vi använder exempelvis rational choice-teorier och ett ekonomiskt språk för att förstå dem?

46:30: Självmedvetenheten som den kapacitet som öppnar upp frågan om en transcendent grund för moralen. 49:30 Självmedvetenheten öppnar upp för frågan om en transcendent, gudomlig verklighet.

Nästa gång är måndag den 24 april och då blir det en live-podd över zoom. Mer information kommer men vi hoppas på ett bra samtal med lyssnare!

This is the second part of our interview with Fr Aidan Kimel, whose book Destined for Joy: The Gospel of Universal Salvation was the theme of episode 57. Themes we discuss: Does the Universalist hope invite the objection "Let us sin, so that grace may abound"? Can we really say that we know rather than just hope that all shall be saved? Will God's love, truth and beauty in the end be made so manifest for everyone that every creature just cannot disown it? Does our doubts in Universalism - that it is "too good to be true?" indicate a lack of belief in the love and power of God, as George MacDonald (1824-1905) said?

I det här avsnittet borrar vi vidare i det som Thomas Nagel kallar för den "kosmiska frågan": hur vi kan förstå vår plats som människor i Universum? Holmes Rolston är teolog och filosof som skrivit mycket både om relationen mellan vetenskap och religion och om miljöetik. I sin artikel "Creative Genesis: Escalating Naturalism, and beyond" försöker Rolston presentera en syn på naturen som flerdimensionell och kreativ. Det största miraklet i universum är att det kan ge upphov till personer och personlig närvaro, säger Rolston. Denna fantastiska kapacitet pekar, menar Rolston, också på att den har sitt ursprung i ett trans-kosmiskt medvetande - i Gud. Rolstons natursyn liknar i mångt och mycket den som Thomas Nagel för fram i Mind and Cosmos. Men till skillnad från Nagel sätter Rolston in denna natursyn i en större teologisk världsbild. Rolston bejakar den "mjuka naturalismen" som är icke-reduktiv, men säger samtidigt att anledningen till att den mjuka naturalismen är en många stycken sann beskrivning av vårt universums karaktär, beror på universum har sin källa i ett trans-kosmiskt medvetande. Som Rolston skriver:

"Presence is the miracle – rare but undeniably here – and revealing of the whole. Science tends to feature the primacy of matter-energy, but theologians reply that the primacy is in experiential presence – that is what is primarily to be explained. The one indisputable fact is that “I am.” How can it come to be that matter-energy results in persons with such presence? The deepest and most plausible answer is Presence, subtending Presence, at the start up and en route. (Recall the Hebrew: YHWH, “I am.” “I am present.” Numinous Presence.) (...) Is mind a key to the whole? Are we detecting Mind in with and under it all? Are we an icon of deeper Presence, Spirit suffusing the universe story?"

Enligt den amerikanske katolske teologen David Tracy (född 1939) kan man analysera olika teologiska ramverk som uttryck för olika typer av "horisonter", "paradigm", "tankesätt" eller "imaginations". Tracy kontrasterar främst "analoga" respektive "dialektiska" tankesätt (Tracy använder främst ordet "imagination" vilket inte har någon bra översättning på svenska.) Kristen tro får olika karaktär beroende på i vilket paradigm den gestaltas. Analoga och dialektiska paradigm är "idealtyper". Men på ett generellt plan är det analoga mer typiskt, menar Tracy, för katolska traditioner och det dialektiska mer typiskt för protestantiska traditioner. Den grundläggande skillnaden mellan dessa paradigm är hur man tänker på - inte vad som existerar, utan hur det som existerar relaterar till varandra. I det analoga sättet att tänka är dessa relationer av typen del-helhet: det finns en affinitet, en resonans mellan exempelvis tro och förnuft, Gud och världen. Detta uttrycks i det medeltida mottot att "Nåden bygger på naturen och fullkomnar den, men förstör den inte". Dessutom är skapelsen sakramental, en mötesplats med Guds nåd. "God lurks everywhere" som sociologen Andrew Greeley uttrycker det. I den dialektiska föreställningsvärlden är Gud ganska frånvarande från skapelsen och egentligen bara närvarande i sina handlingar av specifik uppenbarelse. Relationerna här präglas snarare av kontrast och ett antingen/eller-förhållande. Gud eller världen, tro eller förnuft. Ibland kan detta utvecklas till en dikotomi, en motsatsrelation. Filosofihistorikern Peter Adamson menar till exempel att första gången han upptäcker synsättet att tron och förnuftet konkurrerar med, och inte kompletterar, varandra är när han läser Jean Calvin (1509-1564). Det dialektiska sättet att tänka tycks resultera i antingen dualism eller monism - på ett sätt som motsvarar de två andra sätten som man har förstått religiöst språk, vid sidan om det analoga sättet: via negativa - orden om Gud har helt annan innebörd än orden om ting i skapelsen, respektive via positiva - orden om Gud har exakt samma innebörd som orden om ting i skapelsen. Det dialektiska sättet att tänka tycks pendla mellan dualism och monism, eftersom det bygger på tanken att något antingen är a eller b. (Att kontrastera mot möjligheten att a är på väg mot och realiserat delar av b.) Denna pendling mellan dualism och monism kan möjligen illustreras av hur den protestantiska tanken om att vi inte kan veta något alls om Gud oberoende av uppenbarelsen (dualism mellan tro och förnuft) övergår i den liberalteologiska tanken att uppenbarelsen inte tillför något alls till vår kunskap om Gud (monism mellan tro och förnuft). Eller för den delen den starka betoningen av världens fallenhet (dualism mellan världen och Guds rike) som övergår i en idé om att det inte finns någon skillnad alls mellan mänsklig hygglighet och Guds rike. Länkar till saker vi pratar om i programmet: Katolska universitetet i Lviv som Newmaninstitutet samarbetar med. En av deras lärare har en serie sammanfattningar på Youtube av hur det militära läget i Ukraina utvecklar sig. Alexander Dugin, en fascistisk filosof som utövat inflytande på det ryska geopolitiska tänkandet. Hans bok The Foundations of Geopolitics har använts inom den ryska militärutbildningen. Wikipediaartikel om "Catholic imagination".

I detta avsnitt samtalar vi med Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, om de två första kapitlen i hans nya bok i Fundamentalteologi, som behandlar Jesus från Nasaret och vad vi på goda grunder kan påstå om honom. Boken har fyra kapitel: I kapitel ett gör Jonsson en genomgång av den historiska Jesus-forskningen från: 1. Dess födelse med Herrmann Reimarus (1694-1768) i början på 1700-talet, vidare till 2. "The Second Quest" som tog sin början med Ernest Käsemann (1906-1998) och dennes uppgörelse med Rudolf Bultmanns a-historiska Jesustolkning, vidare till 3. "The Third Quest" som började på 1980-talet och som bland annat kännetecknas av en större medvetenhet om Jesu judiskhet, en större öppenhet för mirakelberättelsernas historiska kärna, samt en större tilltro till evangelierna som dokument som i mångt och mycket går tillbaka på historiska händelser. I detta avsnitt diskuterar vi även kapitel 2, som behandlar fem framträdande teman i Jesu liv och förkunnelse: Jesus och Torah Jesus och templet Jesus och Guds rike Jesus och mirakler Jesus och hans självförståelse, och relation till Gud. Vi nämner i detta avsnitt även samtalet med Ulf Jonsson i avsnitt 21 då vi diskuterar det första bandet i Jonssons fundamentalteologi, samt avsnitt 53, där vi diskuterar Dick Harrisons bok Jesus (Historiska media 2021). Vi nämner också Rylands P52, ett papyrus som innehåller ett antal rader ur Johannesevangeliet och som dateras till år 100-175 år e. Kr.