Log in

goodpods headphones icon

To access all our features

Open the Goodpods app
Close icon
Tro och förnuft - Avsnitt 62: Människan - det moraliska troende djuret

Avsnitt 62: Människan - det moraliska troende djuret

03/27/23 • 60 min

Tro och förnuft

I Ekots Söndagsintervju i fredags (den 24 mars) med polisen Mats Lindström säger Lindström att en knäckfråga att ta itu med är varför så många unga män som växer upp i förorten ser yrkeskriminell som en eftersträvansvärd identitet. Lindström säger att det florerar framförallt tre status-identiteter: fotbollsproffs, rappare eller gängkriminell.

Det Lindström i praktiken pratar om är vad sociologen Christian Smith i sin bok Moral, Believing Animals: Human Personhood and Culture. kallar för en ”moral order”: en kulturell föreställningsvärld om vad som är eftersträvansvärt, meningsfullt, sant och gott och vad man ska försöka uppnå i livet. Lindström berättar om en episod då en gängmedlem han gripit men som sedan blivit släppt hånar honom för att han har så enkla kläder medan han själv har kläder för 50-60 000. Det vittnar förstås en del om vad som värderas i den "moral order" där den personen befinner sig. Att vara människa kräver att man lever i en sådan föreställningsvärld, en sådan ”moral order” – som inte kan bevisas men som vi ändå måste orientera oss efter. Den utgör på ett sätt vattnet vi simmar i. Men genom vår självmedvetenhet kan vi alltid ta ett kliv tillbaka och titta på, och utvärdera, den moraliska ordning vi befinner oss i. Detta öppnar upp frågan om en objektiv moral, som inte bara är ett kulturellt perspektiv. Dessutom menar Smith att självmedvetenheten gör det möjligt att tematisera den empiriska världen som helhet och försöka tolka den. Men eftersom den inte tolkar sig själv behöver vi tolka den i ljuset av en större horisont, och detta öppnar upp frågan om en transcendent, gudomlig verklighet. Avsnittets delar:

7:25: Vad gör vi av det faktumet att många akademiska discipliner har teoretiska perspektiv som är dominerade av reduktiva och filosofiskt-normativa perspektiv på människan?

14:30 Att brottas teologiskt med olika filosofiska perspektiv, en slags intellektuell askes.

16:30: Vad är Christian Smiths övergripande argument?

17:35 Vad är ”a moral order”?

21:40 Konkreta exempel på vanliga ”narrativ” i vår kultur

23:30: Många narrativ gestaltar ett reellt värde, ur ett kristet perspektiv.

24:15: Vilket narrativ är det som gestaltar vår kulturs heliga värden?

25:50: Det blir pinsamt/tabu att utmana det heliga.

29:30: Individuell framgång och kändisskap som frälsning?

30:20 Vad är heligt i den kristna tron? Kärleksfull gemenskap.

31:30 Kärlek är uppmärksamhet – men vilken sorts uppmärksamhet?

32:10: Sociala medier som en väg till pseudo-tröst...

38: Hur självmedvetenheten skapar en insikt om skillnaden mellan subjektivt och objektivt.

41: Skillnaden mellan att göra en självständig bedömning av moraliska frågor och att orientera sig efter vad som är ”lajkat” i ens kultur. 44:30: Vad händer med vår syn på relationer och med dessa relationer om vi använder exempelvis rational choice-teorier och ett ekonomiskt språk för att förstå dem?

46:30: Självmedvetenheten som den kapacitet som öppnar upp frågan om en transcendent grund för moralen. 49:30 Självmedvetenheten öppnar upp för frågan om en transcendent, gudomlig verklighet.

Nästa gång är måndag den 24 april och då blir det en live-podd över zoom. Mer information kommer men vi hoppas på ett bra samtal med lyssnare!

plus icon
bookmark

I Ekots Söndagsintervju i fredags (den 24 mars) med polisen Mats Lindström säger Lindström att en knäckfråga att ta itu med är varför så många unga män som växer upp i förorten ser yrkeskriminell som en eftersträvansvärd identitet. Lindström säger att det florerar framförallt tre status-identiteter: fotbollsproffs, rappare eller gängkriminell.

Det Lindström i praktiken pratar om är vad sociologen Christian Smith i sin bok Moral, Believing Animals: Human Personhood and Culture. kallar för en ”moral order”: en kulturell föreställningsvärld om vad som är eftersträvansvärt, meningsfullt, sant och gott och vad man ska försöka uppnå i livet. Lindström berättar om en episod då en gängmedlem han gripit men som sedan blivit släppt hånar honom för att han har så enkla kläder medan han själv har kläder för 50-60 000. Det vittnar förstås en del om vad som värderas i den "moral order" där den personen befinner sig. Att vara människa kräver att man lever i en sådan föreställningsvärld, en sådan ”moral order” – som inte kan bevisas men som vi ändå måste orientera oss efter. Den utgör på ett sätt vattnet vi simmar i. Men genom vår självmedvetenhet kan vi alltid ta ett kliv tillbaka och titta på, och utvärdera, den moraliska ordning vi befinner oss i. Detta öppnar upp frågan om en objektiv moral, som inte bara är ett kulturellt perspektiv. Dessutom menar Smith att självmedvetenheten gör det möjligt att tematisera den empiriska världen som helhet och försöka tolka den. Men eftersom den inte tolkar sig själv behöver vi tolka den i ljuset av en större horisont, och detta öppnar upp frågan om en transcendent, gudomlig verklighet. Avsnittets delar:

7:25: Vad gör vi av det faktumet att många akademiska discipliner har teoretiska perspektiv som är dominerade av reduktiva och filosofiskt-normativa perspektiv på människan?

14:30 Att brottas teologiskt med olika filosofiska perspektiv, en slags intellektuell askes.

16:30: Vad är Christian Smiths övergripande argument?

17:35 Vad är ”a moral order”?

21:40 Konkreta exempel på vanliga ”narrativ” i vår kultur

23:30: Många narrativ gestaltar ett reellt värde, ur ett kristet perspektiv.

24:15: Vilket narrativ är det som gestaltar vår kulturs heliga värden?

25:50: Det blir pinsamt/tabu att utmana det heliga.

29:30: Individuell framgång och kändisskap som frälsning?

30:20 Vad är heligt i den kristna tron? Kärleksfull gemenskap.

31:30 Kärlek är uppmärksamhet – men vilken sorts uppmärksamhet?

32:10: Sociala medier som en väg till pseudo-tröst...

38: Hur självmedvetenheten skapar en insikt om skillnaden mellan subjektivt och objektivt.

41: Skillnaden mellan att göra en självständig bedömning av moraliska frågor och att orientera sig efter vad som är ”lajkat” i ens kultur. 44:30: Vad händer med vår syn på relationer och med dessa relationer om vi använder exempelvis rational choice-teorier och ett ekonomiskt språk för att förstå dem?

46:30: Självmedvetenheten som den kapacitet som öppnar upp frågan om en transcendent grund för moralen. 49:30 Självmedvetenheten öppnar upp för frågan om en transcendent, gudomlig verklighet.

Nästa gång är måndag den 24 april och då blir det en live-podd över zoom. Mer information kommer men vi hoppas på ett bra samtal med lyssnare!

Previous Episode

undefined - Avsnitt 61: Människan: det troende djuret

Avsnitt 61: Människan: det troende djuret

Agustin Fuentes (född 1966) är en primatolog och biologisk antropolog som är intresserad av vad som skiljer människan från andra djur. För att närma sig ett svar på den frågan måste man fokusera på hur människans specifika form av "niche-konstruktion" ser ut - det vill säga, hur hon omformar sin miljö. Detta är en tematik som Fuentes har utforskat både i sin bok The Creative Spark: How Imagination made Humans Exceptional och i boken vi läst till detta poddavsnitt: Why We Believe: Evolution and the Human Way of Being. Människans sätt att vara i världen - hennes specifika typ av "niche-konstruktion" - är i grunden formad av förmågan att tro, säger Fuentes. Förmågan att tro är en kapacitet som gör det möjligt för människan att relatera till verkligheten på ett rikare sätt än enbart genom den sinnesdata som når henne "här och nu". Även andra djur kan "tro" men människans förmåga att tro - att tänka på det som går utöver det empiriska - gör hennes sätt att vara i världen exceptionellt, menar Fuentes. Förmågan att tro är relevant både för att kunna föreställa sig att den naturliga världen kan förändras, men också för att kunna tänka på en dimension av verkligheten som övergår det naturliga. Människan kan genom sin förmåga att tro föreställa sig framtida eller ideala scenarior, som kan vägleda hennes handlande och som gör att hon kan omforma den verklighet hon lever i - sin "niche". Religion är ett uttryck för förmågan att tro och är varken något som uppkommit för att maximera fitness, eller enbart som en bi-effekt av någon specifik förmåga som direkt syftar till att maximera fitness, som exempelvis en "hyper-aktiv" förmåga att upptäcka agens. ("Hyper-active agency detection device" som vissa kognitionsvetare talar om.) Några hållpunkter i programmet: 2 - 12 minuter: tillbakablick på samtalen med Al Kimel.

12:15 börjar vi prata om ”Why we believe: Evolution and the human way of being”. 13:40 Vad är Extended evolutionary synthesis?

16.:20 Organismer förändrar sin miljö: niche-konstruktionen. 19:35 Vad är tro? Föreställningsförmåga: relaterar till något som inte är empiriskt närvarande ”här och nu” – en slags tro.

28:20 Ätandet av äpplet signalerar inträdet i en ny existentiell "experiential niche"? Peter Gärdenfors om skillnaden mellan frikopplade och kopplade representationer.

30:30: Sammanfattning av vad vi sagt hittills. 34:00 Religion har med förundran att göra, inte en misslyckad kausal-teori...

35:30: Hur kan religiösa gemenskaper hjälpa människor att uppöva förundran? 39:10 Religion som ett uttryck för att människan trätt in i en ny "experiential niche". Från "habitat" till "kosmos", till en kosmos-transcendent verklighet. 41:20 Förmågan att tänka på existensen som helhet, gör det möjligt att uppleva både en ny typ av blomstring, men också en ny typ av tomhet. Länkar till saker vi nämner: Avsnitt 20 om Pierre Hadots bok "Vad är antikens filosofi?" där Hadot beskriver de olika filosofiskolorna som olika sätt att relatera sig till en kosmisk helhet. En sammanfattning av programmet finns i detta blogginlägg. Tomas Jarvids blogginlägg om Pär Lagerquists diktning om Guds frånvaro.

Next Episode

undefined - Avsnitt 63: Mötesplats om "Gud och andra orsaker"

Avsnitt 63: Mötesplats om "Gud och andra orsaker"

I detta föredrag från serien "Mötesplats för teologi, filosofi och samhälle" samtalar Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet om sin senaste bok Gud och andra orsaker (FriTanke, 2022) tillsammans med Bengt Kristensson-Uggla, som innehar Amos Anderssons professur i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi. Ulf Jonssons bok behandlar en ny teori om orsaker, eller kausalitet, som kallas för "dispositionalism" och hur denna påverkar förutsättningarna för att tala om Gud som en orsak. Läs en recension av Ulf Jonssons bok här.

Episode Comments

Generate a badge

Get a badge for your website that links back to this episode

Select type & size
Open dropdown icon
share badge image

<a href="https://goodpods.com/podcasts/tro-och-f%c3%b6rnuft-463613/avsnitt-62-m%c3%a4nniskan-det-moraliska-troende-djuret-62650455"> <img src="https://storage.googleapis.com/goodpods-images-bucket/badges/generic-badge-1.svg" alt="listen to avsnitt 62: människan - det moraliska troende djuret on goodpods" style="width: 225px" /> </a>

Copy