Ode till Afrodite av Sapfo

Sapfo (Sappho) var en grekisk poet på 600-talet fKr. Omnämns ofta i samband med förbjudna böcker. Men var hon det? Eller finns det skäl att tro att annat än bara förbud har gjort att vi så här 2600 år senare inte har så mycket bevarat, från en poet som enligt vissa källor ska ha skrivit upp mot 10 000 verk. Men det är en poet, som vi egentligen vet väldigt lite om då det nästan inte finns annat än fragment av henne, och inget alls samtida om henne.

Fokus för dagens diskussion där två ytterst vita medelålders västerländska män diskuterar LGBT, identiteter, projiceringar, idealiseringar och ligger på hennes bäst bevarade text, Ode till Afrodite.

Odödliga Afrodite, Zeus dotter,
ränkväverska på den rikt utsmyckade
tronen. Jag ber dig, härskarinna, kuva inte
mitt hjärta med sorg

och bekymmer. Men kom till mig om förut
du hörde min klingade röst från fjärran,
lämnade din faders gyllene hus och kom
sen du spänt för vagenen.

Snabbt förde dig vackra sparvars svirrande
vingar över himlen, genom luften, mot
den svarta jorden. Fort kom de fram. Och du,
lyckliga, med ett

leende i ditt odödlig ansikte
frågade vad som hänt mig nu igen och
varför jag ånyo kallade på dig,
vad i mitt galna

hjärta det var jag önskade mest skulle ske,
"Vem skall jag denna gång övertala
att återuppliva sin kärlek? Vem är
orättvis mot dig, Sapfo?

Flyr hon för dig, skall hon snart förfölja.
Och hon skall ge, om hon avböjer gåvor.
Älskar hon inte, gör hon det snart, också
mot sin vilja."

Kom än en gång, befriga mig från mina
bekymmer. Uppfyll det mitt hjärta åtrår.
Och du själv, Afrodite, var nu min
syster i striden.

#sapfo #sappho #afrodite #aphrodite #greekliterature #ancientgreece #antiken #antiklitteratur #lyrik #poet #diktare #poesi #banned #bannedbookweek #bannedbook