Kropp & Själ

Från att ha varit omgärdat med tabun och hemlighetsmakeri så är sex numera något man kan tala öppet om, nästan lika avslappnat som om det handlade om träning eller matlagning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns kurser i hur man förbättrar sitt sexliv och sexleksaker är inget som smusslas undan. Men hur påverkas lusten när vi börjar se sex som en färdighet, något man kan bli duktig på, en prestation? Kan man bli bäst på sex?
”Jag har lärt mig att kontrollera min utlösning och har haft orgasmer som varat mellan 5-10 minuter i ett sträck.”
Det säger Erik, som genom kurser i tantrasex blivit en mångdubbelt bättre älskare än han var för några år sedan. Han ser sexualiteten som en förmåga som man kan träna upp och bli duktig på.
En omdiskuterad fråga är hur jämställdheten i relationen påverkar sexlivet. Finns det en motsättning mellan jämn fördelning av inkomst och hemarbete och ett spännande sexliv? Vi har tittat närmare på forskningen.
Dessutom tar vi en snabb koll på en rulle feministisk porr.
I studion finns Birgitta Hulter, auktoriserad klinisk sexolog, Kalle Norwald, socionom och sexolog på Södersjukhuset samt Jonna Bornemark, filosof från Södertörns Högskola.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Förväntar man sig att något ska göra ont, kan det göra ännu ondare. Tror man att man ska få biverkningar av en viss medicin, är det mer sannolikt att man får det. Är det vi som lurar oss själva? Nja, det är snarare kraften i placeboeffekten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Hjärnan är en slags maskin som hela tiden försöker förstå sin omvärld, säger hjärnforskaren Predrag Petrovic.

Det är inte lätt för våra hjärnor att förstå all information som vi matas med hela tiden, och för att förstå omvärlden på bästa sätt är det optimalt om man vet hur omvärlden såg ut sekunden innan och sekunden efter.

– Hjärnan skapar förväntan på olika vis, och det behöver inte ske medvetet. Till exempel om du tittar på en blå fåtölj och sedan tittar bort, så förväntar du dig när du tittar på fåtöljen igen att den ska vara blå, förklarar Predrag Petrovic.

Det finns en rad områden där man testat placeboeffekten och sett hur kraftfull den kan vara – läkemedel, biverkningar från läkemedel och till och med kirurgi. Men placebo funkar inte på alla åkommor.

– Jag brukar säga att gränsen går vid sjukdomar som inte står under kontroll av det centrala nervsystemet, säger Karin Jensen, forskare som är aktuell med boken Hoppets anatomi.

– Till exempel regleras inte benbrott av hjärnans processer, inte heller cancer. Och därför finns minimal chans att de ska påverkas. Däremot kan det ha effekt när det handlar om smärta och psykisk sjukdom. Det tycker jag är viktigt att förstå, för det tar död på oron att placebo skulle vara något mystiskt, säger hon.

Gäster i programmet är Karin Jensen, smärt- och placeboforskare vid Karolinska Institutet, aktuell med boken Hoppets anatomi, Predrag Petrovic, hjärnforskare vid Karolinska institutet och Suzanne Gieser, leg. psykoterapeut och doktor i idé- och lärdomshistoria.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent Alice Lööf.

Programmet sänds direkt.

Elak, beräknande och grandios så beskrivs ofta narcissisten i både media och i populärkulturen. Men är det verkligen hela sanningen? Det finns ett stort lidande, säger Peder Björling, överläkare på Psykiatri sydväst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu testas det första behandlingsprogrammet för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom på Psykiatri sydväst i Stockholm.

Sandra* har precis avslutat sin behandling. Hon har fått många nya insikter.

– Jag har alltid trott att jag hatar människor. Jag har alltid sett mig som någon slags extrem misantrop. Men jag har förstått i min behandling att jag hatar inte människor, jag är jätterädd för dem, säger hon.

Men går narcissism att bota?

– Det att behandla en narcissist, men om det går att bota och ta bort det helt, det är mer osäkert, säger Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Psykiatri Sydväst.

– Men att man kan må betydligt bättre efter en behandling tycker jag vår erfarenhet visar.

Gäster i programmet är: Peder Björling, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge, Monica Emanell, psykolog och Katarina Howner, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och docent vid Karolinska Institutet.

*Sandra är ett fingerat namn.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Programmet är en repris från 2023.