Log in

goodpods headphones icon

To access all our features

Open the Goodpods app
Close icon
headphones
Kropp & Själ

Kropp & Själ

Sveriges Radio

P1:s hälsojournalistiska program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Nina Glans

2 Listeners

bookmark
Share icon

All episodes

Best episodes

Top 10 Kropp & Själ Episodes

Goodpods has curated a list of the 10 best Kropp & Själ episodes, ranked by the number of listens and likes each episode have garnered from our listeners. If you are listening to Kropp & Själ for the first time, there's no better place to start than with one of these standout episodes. If you are a fan of the show, vote for your favorite Kropp & Själ episode by adding your comments to the episode page.

Kropp & Själ - Bäst på sex

Bäst på sex

Kropp & Själ

play

03/08/16 • 54 min

Från att ha varit omgärdat med tabun och hemlighetsmakeri så är sex numera något man kan tala öppet om, nästan lika avslappnat som om det handlade om träning eller matlagning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns kurser i hur man förbättrar sitt sexliv och sexleksaker är inget som smusslas undan. Men hur påverkas lusten när vi börjar se sex som en färdighet, något man kan bli duktig på, en prestation? Kan man bli bäst på sex?
”Jag har lärt mig att kontrollera min utlösning och har haft orgasmer som varat mellan 5-10 minuter i ett sträck.”
Det säger Erik, som genom kurser i tantrasex blivit en mångdubbelt bättre älskare än han var för några år sedan. Han ser sexualiteten som en förmåga som man kan träna upp och bli duktig på.
En omdiskuterad fråga är hur jämställdheten i relationen påverkar sexlivet. Finns det en motsättning mellan jämn fördelning av inkomst och hemarbete och ett spännande sexliv? Vi har tittat närmare på forskningen.
Dessutom tar vi en snabb koll på en rulle feministisk porr.
I studion finns Birgitta Hulter, auktoriserad klinisk sexolog, Kalle Norwald, socionom och sexolog på Södersjukhuset samt Jonna Bornemark, filosof från Södertörns Högskola.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

1 Listener

bookmark
plus icon
share episode
Kropp & Själ - Förväntanseffekten – om tro, hopp & placebo
play

06/14/22 • 55 min

Förväntar man sig att något ska göra ont, kan det göra ännu ondare. Tror man att man ska få biverkningar av en viss medicin, är det mer sannolikt att man får det. Är det vi som lurar oss själva? Nja, det är snarare kraften i placeboeffekten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Hjärnan är en slags maskin som hela tiden försöker förstå sin omvärld, säger hjärnforskaren Predrag Petrovic.

Det är inte lätt för våra hjärnor att förstå all information som vi matas med hela tiden, och för att förstå omvärlden på bästa sätt är det optimalt om man vet hur omvärlden såg ut sekunden innan och sekunden efter.

– Hjärnan skapar förväntan på olika vis, och det behöver inte ske medvetet. Till exempel om du tittar på en blå fåtölj och sedan tittar bort, så förväntar du dig när du tittar på fåtöljen igen att den ska vara blå, förklarar Predrag Petrovic.

Det finns en rad områden där man testat placeboeffekten och sett hur kraftfull den kan vara – läkemedel, biverkningar från läkemedel och till och med kirurgi. Men placebo funkar inte på alla åkommor.

– Jag brukar säga att gränsen går vid sjukdomar som inte står under kontroll av det centrala nervsystemet, säger Karin Jensen, forskare som är aktuell med boken Hoppets anatomi.

– Till exempel regleras inte benbrott av hjärnans processer, inte heller cancer. Och därför finns minimal chans att de ska påverkas. Däremot kan det ha effekt när det handlar om smärta och psykisk sjukdom. Det tycker jag är viktigt att förstå, för det tar död på oron att placebo skulle vara något mystiskt, säger hon.

Gäster i programmet är Karin Jensen, smärt- och placeboforskare vid Karolinska Institutet, aktuell med boken Hoppets anatomi, Predrag Petrovic, hjärnforskare vid Karolinska institutet och Suzanne Gieser, leg. psykoterapeut och doktor i idé- och lärdomshistoria.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent Alice Lööf.

Programmet sänds direkt.

1 Listener

bookmark
plus icon
share episode
Kropp & Själ - REPRIS: Narcissism – en missuppfattad diagnos?
play

07/30/24 • 55 min

Elak, beräknande och grandios så beskrivs ofta narcissisten i både media och i populärkulturen. Men är det verkligen hela sanningen? Det finns ett stort lidande, säger Peder Björling, överläkare på Psykiatri sydväst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu testas det första behandlingsprogrammet för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom på Psykiatri sydväst i Stockholm.

Sandra* har precis avslutat sin behandling. Hon har fått många nya insikter.

– Jag har alltid trott att jag hatar människor. Jag har alltid sett mig som någon slags extrem misantrop. Men jag har förstått i min behandling att jag hatar inte människor, jag är jätterädd för dem, säger hon.

Men går narcissism att bota?

– Det att behandla en narcissist, men om det går att bota och ta bort det helt, det är mer osäkert, säger Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Psykiatri Sydväst.

– Men att man kan må betydligt bättre efter en behandling tycker jag vår erfarenhet visar.

Gäster i programmet är: Peder Björling, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge, Monica Emanell, psykolog och Katarina Howner, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och docent vid Karolinska Institutet.

*Sandra är ett fingerat namn.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Programmet är en repris från 2023.

bookmark
plus icon
share episode
I två program är vi på resande fot i Indien och tittar på vilken plats tusenåriga traditioner har i dagens moderna sjukvård. DEL 1 Först dammiga vägar kantade av trasiga bildäck och sopor. Sen plötsligt en häck med röda blommor. Platsen är Soukya, två mil utanför den bullriga mångmiljonstaden Bangalore. En gång var det en leråker här. Men så köptes marken av Doktor Mathal. Idag är det hans egna lyxiga hälsorike omgivet av glänsande grönt gräs. Hit kommer rika indier och västerlänningar för att behandlas med ayurvediska behandlingar och bli insmorda med oljor och örter. Samtidigt sitter eldsjälen Doktor Naveen i Bangalore och berättar om sin vision - att få den traditionella läkekonsten att samarbeta med västerländsk sjukvård. Han är en spindel i nätet vad gäller medicinsk forskning i Bangalore. Yoga och ayurvedisk läkekonst spelar en viktig roll bland annat för att minska stress, säger han, men det gäller att dokumentera och redovisa sina resultat i siffror. Här hemma i Sverige blir det allt vanligare att använda metoder som yoga, mindfulness och massage som komplement till sjukvården. Johanna Hök, vid Enheten för studier av integrativ vård på Karolinska Institutet, tycker att man ska se de här metoderna som en del av friskvården snarare än sjukvården.
bookmark
plus icon
share episode
Kropp & Själ - Mindfulness – lösningen på allt?
play

02/12/13 • 49 min

Du blir mer kreativ, en bättre medarbetare, det stärker immunförsvaret och förbättrar din sömn. Det verkar finnas få saker som mindfulness inte råder bot på efter en sökning på internet. Kritiker menar att vi tagit emot metoden med allt för öppna armar och att det finns risker med att i princip vem som helst kan kalla sig mindfulnessinstruktör. Veckans Kropp & Själ diskuterar vilken kunskap som finns om metodens effekter och varför den blivit så utbredd i Sverige.
De som vill lära sig om medveten närvaro verkar bara bli fler, på arbetsmarknadscentrum på uppdrag av arbetsförmedlingen i Sandviken kan långtidsarbetslösa inom det som kallas FAS 3 ägna sig åt mindfulness två timmar i veckan. Att delta i aktiviteter är en förutsättning för att få ut ersättning. Psykologen Jenny Jägerfeld har kallat metoden för vår tids största icke-religiösa rörelse och menar att den i vissa fall används på fel sätt. Människor ombeds acceptera sin situation istället för att protestera, det blir en snabb lösning istället för år av terapi. Var går egentligen gränsen för hur mycket man ska acceptera? Att kalla sig mindfulnessinstruktör kräver ingen formell utbildning, en del erbjuder kurser på bara några dagar. Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi, är en av de som introducerat metoden i Sverige, hon menar att mindfullness inte ska användas som behandlingsmetod i sig utan ska ses som ett komplement. Att blir mer ”mindful” kan till exempel hjälpa en person att komma i håg att ta sin medicin. Gäst i studion är även Katarina Plank, religionshistoriker som skrivit om metodens historia och intåg i Sverige.
bookmark
plus icon
share episode
Kropp & Själ - Vad vet vi om ADHD hos barn?
play

01/29/13 • 49 min

Allt fler barn äter läkemedel mot ADHD. Men samtidigt som fler får den narkotikaklassade medicinen riktas kritik mot att vi har allt för liten kunskap om hur barnen påverkas på lång sikt. Det finns inget entydigt svar på varför ADHD verkar bli allt vanligare. En del pekar på större kunskap och medvetenhet medan andra menar att vi fått ett allt svårare samhälle att leva i för den som sticker ut från normen och att diagnosen sätts allt för lättvindigt. I veckans Kropp & Själ pratar vi om orsaker till ADHD hos barn men också om vad forskningen säger om långsiktiga effekter av medicinering. Och finns det några andra behandlingsformer som har effekt?
Carolines 11-årige son fick sin diagnos i somras, först blev hon ledsen men nu känns det skönt att han äntligen kan få rätt hjälp. Hennes son är långt ifrån ensam, uppskattningsvis har mellan 3 och 10 procent av skolbarnen diagnosen. Frågan om att ge läkemedel för att lindra symptomen har länge varit kontroversiell eftersom medicinen innehåller små doser centralstimulerande medel. Professor emeritus Alan Sroufe vid universitetet i Minnesota, som forskat på ADHD i flera decennier, menar att vi måste börja se mer till sociala faktorer istället för att fokusera på biologiska förklaringsmodeller. Han orsakade en debatt i USA när han förra året gick ut och kritiserade användandet av ADHD-läkemedlet ritalin, vi vet för lite om hur barnen påverkas i framtiden menar han. Gäster i studion: Anna Lundh, överläkare barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm, Lisa Thorell som forskar om ADHD hos barn i förskolan och skolan vid Karolinska Institutet samt Mårten Gerle vid Socialstyrelsen.
bookmark
plus icon
share episode
Kropp & Själ - Är du monogam?

Är du monogam?

Kropp & Själ

play

10/16/12 • 41 min

och så levde de lyckliga i alla sina dagar. Så slutar sagan, eller ska det vara: ... och så levde de lyckliga ända tills de bytte partner eller skaffade flera partners och levde lyckliga...

Dagens program diskuterar hur naturligt det är att leva med en enda person i ett helt liv. Är längtan efter livslång kärlek med en och samma partner ett resultat av biologisk programmering som hos många fåglar, eller är det en kulturell fråga som främst handlat om att behålla ägodelar inom familjen?Monogamin blev utbredd på grund av ekonomiska omständigheter men våra förfäder levde inte alls monogamt utan hade sexuella relationer med flera, menar psykologen Christopher Ryan. Människan är seriellt socialt monogam och har ofta flera sexpartner under en livstid, säger Hasse Walum, doktor i epidemiologi. Han har studerat om det finns en genetisk variation som gör att en del byter partner oftare än andra. Psykologen Anna Karlstedt och sexualupplysaren Olle Waller är gäster i studion. Ring till det direktsända telefonväkteriet och berätta hur du ser på monogami.
bookmark
plus icon
share episode
Bakterier förknippas ofta med fara och sjukdom. Men något håller på att hända, det forskas allt mer på deras goda sidor. Ett exempel är magsårsbakterien helicobacter pylori som blev världsberömd när Barry Marshall och Robin Warren fick nobelpriset 2005. De hade bevisat att bakterien leder till magsår som i sin tur kan orsaka magcancer och helicobacter pylori skulle utrotas med antibiotika. I dag menar kritiker att bakterien också har goda sidor och att barn som saknar den löper större risk att drabbas av astma och fetma. I veckans Kropp & Själ djupdyker vi i bakteriernas dubbla ansikte, att de kan göra oss sjuka vet vi, men på vilket sätt kan de hjälpa oss?
Martin Blaser, professor i microbiologi vid New Yorks universitet, är den främsta kritikern mot bilden av magsårsbakterien helicobacter pylori som något som ska utrotas; ”Pendeln har svängt, helicobacter Pylori, har två ansikten, och vi har fokuserat för mycket på det negativa.” menar han. Även på andra håll studeras bakteriernas positiva effekter, på flera sjukhus används donerad avföring för att bota magåkommor. Genom att föra in friska bakterier i en sjuk person kan tarmfloran, i bästa fall, normaliseras. En annan fråga som studeras är huruvida allergier kan påverkas genom att mammor ges vissa bakterier under graviditeten. Thomas Abrahamsson, barnläkare och forskare vid Linköpings universitet, berättar om en stor studie där kvinnor ges mjölksyrebakterier efter den tjugonde graviditetsveckan. Gäst i studion är även professor Lars Engstrand vid Karolinska institutet som forskat om bakterier och deras påverkan på människan i över två decennium.
bookmark
plus icon
share episode
Kropp & Själ - Framtidens konstgjorda livmoder
play

10/09/12 • 41 min

Livmodern, det mest mytomspunna kvinnliga organet och platsen för livets allra tidigaste skede. Dagens program går på jakt efter framtidens lösningar på infertilitet. För ett par veckor sedan utförde forskare i Göteborg de första livmodertransplantationerna från mor till dotter, och nästa steg är att bygga en livmoder. Sådana försök pågår runt om i världen och i flera fall har man lyckat hålla foster av däggdjur vid liv utanför kroppen. I Sverige jobbar forskare på att försöka bygga en livmoder som sedan ska kunna transplanteras in i kroppen. Om det visar sig fungera slipper man vara beroende av en donator och livmodertransplantationerna skulle bli enklare. Medverkar i programmet gör bland annat: biologerna Aarathi Prasad och Nick Otway, Mats Hellström och Mats Brännström, forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, Uwe Ewald verksamhetschef vid nyföddhetsavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala och filosoferna Jeanette Emt, Lunds universitet och Christian Munthe, Göteborg.

bookmark
plus icon
share episode
Kropp & Själ - Är du yngre än du tror – eller äldre?
play

11/14/23 • 55 min

Räknar du din ålder efter födelsedatum - eller hur du känner dig? Din biologiska ålder kan både vara lägre och högre än din kronologiska. Ibland känner jag mig som 12 år och ibland som 75, berättar 18-åriga Tuva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Biologisk ålder är ett begrepp som blev känt för en större allmänhet i och med pandemin men som fortsatt att användas. Vad är det egentligen? Och på vilket sätt skiljer sig den biologiska åldern från den kronologiska?

Biologisk ålder kan funka som ett alternativ till att mäta årsringar och födelsedatum och istället titta på dina värden och hur kroppen mår. Finns det en vettig användning för det eller är det mest ett bot mot dödsångest?

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Shang Imam är producent

bookmark
plus icon
share episode

Show more best episodes

Toggle view more icon

FAQ

How many episodes does Kropp & Själ have?

Kropp & Själ currently has 625 episodes available.

What topics does Kropp & Själ cover?

The podcast is about Society & Culture and Podcasts.

What is the most popular episode on Kropp & Själ?

The episode title 'Bäst på sex' is the most popular.

What is the average episode length on Kropp & Själ?

The average episode length on Kropp & Själ is 53 minutes.

How often are episodes of Kropp & Själ released?

Episodes of Kropp & Själ are typically released every 7 days.

When was the first episode of Kropp & Själ?

The first episode of Kropp & Själ was released on Aug 21, 2012.

Show more FAQ

Toggle view more icon

Comments