Döden hjärnan & kemisten

Den här gången bjuder Döden, hjärnan och kemisten på ett specialavsnitt. Vi har samlat fyra experter, en representant från vart och ett av våra verksamhetsområden, rättsgenetik, rättskemi, rättsmedicin och rättspsykiatri, för att svara på frågor som ni lyssnare har skickat in till oss inför avsnittet.
Den som lyssnar får bland annat veta om det går att fastställa identiteten på en avliden om det bara finns enstaka kroppsdelar att identifiera, om det är vanligt att en psykopat döms till rättspsykiatrisk vård, vilka som är de farligaste och dödligaste drogerna och om rättsmedicin hinner med att genomföra rättsmedicinsk obduktion på alla kroppar från de många dödsskjutningar som sker i Sverige under år 2022, då det här avsnittet spelades in?

Våra experter som svarar på frågorna är för rättsgenetik; Andreas Tillmar, rättsgenetiker, för rättskemi; Robert Kronstrand, chefstoxikolog, för rättsmedicin; Eva Rudd, rättsläkare och för rättspsykiatri; Katarina Howner, rättspsykiater.

Programledare: är Johan Göransson och ljudtekniker och klippare John Henzlert.

Utvecklingen inom vetenskapsfältet DNA-analys går snabbt framåt. Rättsgenetikens uppdragsgivare, till exempel polisen och rättsmedicin, får allt säkrare hjälp i brottsfall, identifieringsärenden och dödsfallsutredningar.

Poddavsnitt 15 handlar om vilka svar som blir möjliga att ge med framtida DNA-analyser och hur dessa kommer att bli ett allt viktigare verktyg för rättskedjan.

Den som lyssnar får bland annat veta mer om det senaste tillägget av rättsgenetiska analyser som Rättsmedicinalverket kan hjälpa polisen med, det handlar då om rättsgenetiska uppslag. Avsnittet tar också upp hur plötsliga och oklara dödsfall med hjälp av en DNA-analys kan ge svar på dödsorsaken. Vi berättar även om vad användandet av släktdatabaser kan betyda i en brottsutredning och vad epi-genetik är för något.

Specialister: Cajsa Älgenäs, enhetschef rättsgenetiken, Daniel Kling, forskare och handläggare på rättsgenetiken, Andreas Tillmar, forskare och handläggare på rättsgenetiken.

Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

Det åttonde avsnittet av Döden, hjärnan och kemisten handlar om alkohol och cannabisrökning.
Det händer att personer som är inblandade i trafikolyckor med alkohol i blodet, hävdar att de har druckit efter olyckan, så kallad eftersupning. Om det stämmer så läggs misstanken om rattfylleri ner.
Men polisen behöver hjälp av Rättsmedicinalverkets rättskemiska enhet för att analysera och tolka blod- och urinprov, för att få svar på om det faktiskt handlar om eftersupning eller inte.
I det här avsnittet kommer två av Rättsmedicinalverkets rättstoxikologer, Fredrik Kugelberg och Robert Kronstrand, att berätta hur analyser och tolkningar av provsvar går till på den rättskemiska enheten.
Samma enhet ombeds ibland även att hjälpa till att analysera och tolka ärenden där personer med cannabis i blodet, säger sig inte själva ha rökt, utan istället menar att man har varit i samma rum som andra som har rökt. Det skulle vara orsaken till att personen har drogen i kroppen, och därför borde alltså inte misstanken om narkotikabrott gälla.

Specialister: Fredrik Kugelberg, rättstoxikolog och Robert Kronstrand, rättstoxikolog. Båda arbetar vid Rättsmedicinalverket.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

Det tolfte avsnittet av Rättsmedicinalverkets podd, Döden, hjärnan och kemisten, handlar om läkemedelsförfrågningar. Det vill säga sådana som specialister på vår rättskemiska enhet ibland får från polis och åklagare. Ibland behöver övriga rättsväsendet hjälp av Rättsmedicinalverket för att förstå och tolka resultatet av analyser i blod- och urinprover som visar träff för narkotika, läkemedel och ibland gift.
Läkemedelsförfrågningar kan till exempel handla om misstänkt drograttfylleri eller till och med förgiftningsmord.
Det förekommer till och med att personer misstänkta för narkotikabrott hävdar att de har druckit en annan persons urin och på så vis fått i sig narkotika som till exempel amfetamin.
I det här avsnittet får lyssnaren veta varför den förklaringen inte är trovärdig.

Specialister: Jenny Isaksson, ST-läkare i klinisk farmakologi, Carl Söderberg, rättsläkare och disputerad i bedömning av läkemedelskoncentrationer hos avlidna.
Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.
Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

Idag sitter cirka 200 personer dömda till livstids fängelse på våra anstalter.
När en livstidsdömd avtjänat tio år av sitt straff kan personen ansöka om att få fängelsestraffet omvandlat till ett tidsbestämt straff.
Ett av de underlag som domstolen då använder är Rättsmedicinalverkets bedömning av risken för att den sökande återfaller i brottslighet.
Den rättspsykiatriska verksamheten på Rättsmedicinalverket ansvarar för att göra en riskutredning av den sökande.

I det här programmet möter du Tobias Lihoff psykolog och Daniel Karlberg forensisk socialutredare som berättar om hur riskutredningen går till.
Den som leder det här programmet heter Johan Göransson och ljudtekniker är John Henzlert.