Arbetsrättspodden

Kan en neutralitetspolicy, som syftar till att visa att arbetsgivaren är neutral och inte har någon koppling till t.ex. en specifik religion, innebära att en arbetstagare diskrimineras? Och vad är egentligen skillnaden mellan en direkt och en indirekt diskriminering? I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren rättsfallet AD 2023 nr 71, där Arbetsdomstolen prövade om tillämpandet av en neutralitetspolicy innebar att arbetsgivaren diskriminerade sin arbetstagare.

Många arbetsgivare vill göra bakgrundskontroller inför anställning, bland annat för att se efter om den tilltänkta arbetstagaren finns med i belastningsregistret. Men det är inte helt enkelt att balansera lagstiftningen kring detta eftersom det rör sig om personuppgifter. I detta avsnitt diskuterar Karin Hultgren och Emelie Svensäter Jerntorp de senaste rättsfallen och dess påverkan på användningen av belastningsregister i anställningsprocessen.

Uppsägning när arbetstagaren är sjuk. När är det möjligt och vad behöver arbetsgivaren tänka på? I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Sophia Reutercrona AD 2024 nr 12, en ny dom där Arbetsdomstolen konstaterade att arbetsgivaren hade grund för att säga upp en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga efter en stroke.

Vad kan man som arbetsgivare göra för att förhindra spridningen av hemlig eller känslig information? Inom de flesta företag och arbetsplatser finns ju en mängd information och uppgifter som inte bör delas med vem som helst och enligt lagen om företagshemligheter så är en arbetstagare bland annat förhindrad att sprida sådan information om ett bolag som kan klassas som en företagshemlighet. Vad som ryms inom begreppet har nyligen prövats i målet AD 2024 nr 13 och i veckans avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck just detta.